BILDEN I FOKUS

Idag blir det tema vatten (och en måne). Jag har roat mig med ett gammalt teleobjektiv (400 mm) och ibland mellanringar (för att få kortare närgräns) eller telekonverter (för att få längre räckvidd). Kortaste fotograferingsavståndet var ca fem meter med 22 mm mellanringar. Längsta avståndet var.. Ja hur långt är det till månen egentligen? Månbilden är inte beskuren och brännvidden motsvarar drygt 1200 mm. Jag har softat flera av bilderna i PhotoShop eftersom jag personligen tycker att det funkar bra på t.ex. bilder med forsande vatten på lång slutartid.

Vad vill vi förmedla med våra bilder? Är bilden en illustration av ett ögonblick, en händelse? Eller är det en känsla eller sinnesstämning vi vill avbilda. Kanske är det något dokumentärt, alltså mer av en avbildning? Jag tror att det är när vi börjar fundera mer över detta som vi hittar den egna stilen i bildspråket. Om jag dyker ner i mitt eget bildarkiv, så ser jag massor av bilder som just är avbildningar. Hyfsat skarpa bilder, i regel tagna i dagsljus, som är korrekt exponerade och med en färgåtergivning som i stort stämmer med verkligheten. För mig är dessa bilder fruktansvärt tråkiga och platta. Vid några enstaka tillfällen genom åren har jag tänkt till lite innan jag gett mig ut med kameran för att skapa mig en känsla för vad jag vill förmedla med bilderna jag ska skapa, och genast får bilderna (för mig) ett större värde och högre kvalitet. Nuförtiden går det nästan åt lika mycket tid att förbereda inför fotograferandet som det tar att ge sig ut och fånga bilderna. Google m

Ibland är det där abstrakta motivet alldeles framför en på gatan. Gå aldrig ut utan en kamera!

Teleobjektiv har en intressant egenskap; de komprimerar djupet i bilden. Det kan ge ganska spännande effekter i landskapsbilder. Effekten är ännu tydligare om man fotograferar nära objektivets närgräns. I bilden nedan ser det ut som om gravstenarna står i en grupp, trots att det är någon meter mellan varje sten. Ljusen i bebyggelsen i bakgrunden är ca 2,5 km bort. Båda bilderna är tagna med brännvidden 750 mm och bländare 11.

De flesta förknippar teleobjektiv med något som används för att fotografera djur i det fria. De flesta vilda djur är skygga, och det är därför nästan en nödvändighet att använda objektiv med lång brännvidd för att komma tillräckligt nära. Men faktum är att teleobjektiv också är intressanta för andra motiv. Bilderna visar hur ett teleobjektiv kan användas för att komma närmare detaljer som annat hade varit svåra att nå (jag hade verkligen ingen lust att vada ut i en fors i minusgrader..). För dessa bilder har jag använt ett gammalt Soligor-objektiv med brännvidden 400 mm och största bländare 6,3. Jag har bländat ner till 11 för att försöka få ut det bästa av objektivet. Stativ var ett absolut måste, eftersom slutartiderna låg mellan en halv och en sekund.